Gode Gud

Våra flickor har under sommaren umgåtts varje dag med två grannflickor. De har lärt sig mycket nytt under en sommar. Allt från Hanna Montana till livsfrågor och Gud. Här hemma har de storögt berättat för mig att Gud ser allt vi gör och att Gud har skapat allt. Jag har försökt svara diplomatiskt att människor kan tro olika. De har även förklarat att Gud kan straffa människan. Här har jag dock satt mig emot. "Min" Gud straffar oss inte och jag vill inte att mina tjejer ska vara rädda för Gud. Om de vill tro på Gud så ska det vara i en positiv (hjälpande) anda. Jag tycker att det verkar vara för mycket "uppläxande" (skräck) inom kyrkan här och det gillar jag inte, så därför är jag på min vakt om någon av granntjejerna börjar "hota" med Gud.

Sedan tjejerna börjat i skolan igen har de inte pratat om Gud så mycket men ikväll när vi skulle lägga oss lade sig T på knä framför sängen och satte handflatorna emot varandra och sa; "Gode Gud" (och en tyst bön). Jag tänkte att det så klart var granntjejerna som varit flitiga lärare igen men jag frågade ändå T vem som lärt henne att göra så. - "Madicken" svarade hon glatt och hoppade upp i sängen. "Men man får inte säga vad man önskar sig, för då blir det inte så....." Underbara Madicken och underbara Astrid. Jag längtar hem.