Prinsen

Lillebror har gått över 6 kilos gränsen. Han är 68,6 cm lång. Vår egen lilla haricot vert. Han är så nöjd och glad - förutom ett par timmar på nätterna då han har börjat med en dålig vana att gråta tills han får snutta på bröstet... Önskar nu att vi hade den svenska vällingen här. Kan inte förstå varför vi är dem enda i hela världen som använder välling?! Vi åker hem till Sverige första veckan i december, då tror jag att han kommer få en skvätt välling. Sen blir vi beroende och släpar med 20 kg välling över Atlanten (det som jag från början hade tänkt att undvika). Borde väl försöka göra egen välling. Någon som har försökt? Ja, vi får väl se, vår lilla amerikan kanske inte ens gillar välling.

Utvecklingen går med raketfart. Han vände sig till mage redan innan 2 månader, han skrattar, jollrar, sitter med stöd, grabbar tag i saker och tittar med stora ögon och öppen mun när vi äter.

Storasyster M sa idag, V är en prins men vi kan låtsas att han är en prinsessa. Visst, det kan vi göra. Oavsett så är han världens "goaste" lilla bebis!

Underbar dag

Vilken härlig morgon vi har idag! Strålande sol och 12 grader. Tog en vacker morgonpromenad (och njöt av den kalla höstluften....) med en granne. Har suttit i soffan med M och V och bara myst, en kaffe och en tidning och en härlig dusch upp till. Vilket bra liv vi har.

I eftermiddag ska vi till en vän som jag inte sett på länge. Ser verkligen fram emot det. Imorgon ska vi leka i löven med barnen och på kvällen ska vi på Ärtsoppa- och pannkaksparty, bara vuxna (och en bebis så klart....). Tjejerna ska bo över hos grannkompisarna när vi drar till Baltimore på finfest.

Gör en bra helg ni också!

En svag sida kan bara bli bättre

Jag har en svag sida som jag ständigt får arbeta med för att bli bättre på. Jag reagerar ofta känslomässigt om jag blir tillsagd, om jag får en tillrättavisning eller om jag får massa regler som jag måste förhålla mig till. Jag avskyr regler (men är väldigt laglydig!) Jag vill bli bemött som en respekterad, ansvarsfull person, som själv kan ta ansvar för hur jag "bör" agera. Kay Pollak säger att man möter vissa "svåra" människor för att man ska kunna öva sig. Att dessa människor är utsända för att jag ska bli bättre. Så igår sände Gud en pastor på mig (en vit, stor, tjock, äldre man) för att jag skulle kunna öva. Det var bra för mig, för det blir så sällan nuförtiden. Det var på parkeringsplatsen vid förskolan där jag sakta körde över en streckad markering. Han kom då fram till mig, pekade på mig (avskyr pekfinger mot mig!) och visade att jag skulle veva ner rutan. "What do you think these lines mean"? säger han, "att man inte får parkera här" svarar jag (vilket det också är, det är samma utanför affären - där alla människor kör men inte parkerar). Sen var han allmänt otrevlig och sa att det även gällde körning och att jag inte skulle köra där mer. Konversationen blev kort men jag blev arg.

Idag fick jag ett nytt prov. T fick med sig en bok från skolbiblioteket, vilket så klart är bra att de uppmuntrar läsning (sen att vi även måste fylla i varje vecka vad vi läser varje kväll är en annan historia). Med biblioteksboken fick hon även en A4 med föreskrifter. En A4-sida med regler för böckerna! Lägg av. Jag blir så trött. Inte visa T nu. Håll god min. Läs föreskrifterna för henne (som det står att jag ska göra) och le och låt naturlig. - Nu ska vi se, du MÅSTE ha boken i påsen som de skickade med, du får INTE ha dricka i väskan samtidigt, dina syskon får INTE hålla i boken, du MÅSTE lämna tillbaka i tid, du MÅSTE ersätta boken om den försvinner. Och sen den värsta: "Det finns ett rätt sätt att bläddra i böcker. Du använder höger tumme och pekfinger och bläddrar i översta högra hörnet.....". Där sprack min fasad. Jag pallar inte fler amerikanska regler.....

Det finns regler för ALLT här, tom vilken ordning man ska visa fingrarna när du räknar och visar, 1, 2, 3, 4, 5 .....

Bild: Stinkbugs, hittar man ÖVERALLT här just nu

Wellness policy

Fick idag hem ett brev angående höstfesten på Ts kindergarten. Citat:

" In support of the district wellness policy, please limit your snack choices to one item containing sugar (cup cake, cookie, brownie, etc). Here are some healthy alternatives:

Fresh Fruit
Dried Fruit
Fruit & Cheese Kabobs
Fruit w/ Yoghurt Dip
100% Fruit Snacks (=gelegodis, min anmärkning)
Vegetable Trays
Cheese Cubes
Pretzels (salta pinnar, min anmärkning)
Low-fat Popcorn
Graham Crackers
Animal Crackers
Pizza Dippers
Quesadillas w/salsa
Low-fat Pudding
Low-fat Yogurt
Low-fat Granola bars
Trail Mix
Nuts/ Seeds
100 % Fruit Popsicles
Mini muffin
Low-fat Pudding Pops
Baked Snacks - Doritos, Lays, Sun Chips
Angel Food Cake w/Yoghurt Dip" (sockerkaka, min anmärkning)


GIVE ME A BREAK!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Välkomnande

Jag fascineras fortfarande av amerikanarnas förmåga att berömma och välkomna varandra. De är helt oslagbara på detta. På många ställen kan man som cynisk svensk tycka att det är business, så som när de kommenterar ens kläder i affären, på Ms privata preschool etc. Fast jag hävdar att det är mer än så. Det finns med i kulturen. Varje gång jag är i affären är det någon kund som kommenterar "de underbara" barnen, mina kläder eller för en allmän, trevlig diskussion. Som idag pa gymmet, det kommer in en kvinna som letar efter handfatet, då svarar en äldre dam i omklädningsrummet, "jag förstår att du är ny" och den första kvinnan säger att det är hennes första dag. Damen hälsar då henne välkommen till gymmet, hoppas att hon ska trivas och tillägger att gymmet är ett underbart ställe. En fantastisk konversation. Vilket välkomnande! Detta är något som jag hoppas att jag lärt mig av och tar med mig hem. Våga lägga sig i och berömma andra. Ska nog försvenska det hela lite genom att tona ner vissa uttryck. "Jag älskar dig" kanske inte passer till grannarna där hemma i Sverige.

Gode Gud

Våra flickor har under sommaren umgåtts varje dag med två grannflickor. De har lärt sig mycket nytt under en sommar. Allt från Hanna Montana till livsfrågor och Gud. Här hemma har de storögt berättat för mig att Gud ser allt vi gör och att Gud har skapat allt. Jag har försökt svara diplomatiskt att människor kan tro olika. De har även förklarat att Gud kan straffa människan. Här har jag dock satt mig emot. "Min" Gud straffar oss inte och jag vill inte att mina tjejer ska vara rädda för Gud. Om de vill tro på Gud så ska det vara i en positiv (hjälpande) anda. Jag tycker att det verkar vara för mycket "uppläxande" (skräck) inom kyrkan här och det gillar jag inte, så därför är jag på min vakt om någon av granntjejerna börjar "hota" med Gud.

Sedan tjejerna börjat i skolan igen har de inte pratat om Gud så mycket men ikväll när vi skulle lägga oss lade sig T på knä framför sängen och satte handflatorna emot varandra och sa; "Gode Gud" (och en tyst bön). Jag tänkte att det så klart var granntjejerna som varit flitiga lärare igen men jag frågade ändå T vem som lärt henne att göra så. - "Madicken" svarade hon glatt och hoppade upp i sängen. "Men man får inte säga vad man önskar sig, för då blir det inte så....." Underbara Madicken och underbara Astrid. Jag längtar hem.

FBI is reporting...

FBI is reporting..... så sa en röst i telefonen när jag svarade i telefon en kväll. De ville sälja alarmsystem. Snacka om att försöka få uppmärksamhet. Vad göra när det på vartannat brev vi får står, "urgent", "very important", "requires reply" etc? Jag slutar att läsa och lyssna när jag "vet" att det inte är sant. Då är risken också stor att vi faktiskt missar sann information. Som när vi flyttade hit och fick massa telefonsamtal om att vi inte betalat våra skulder. Först blev vi så klart oroliga varje gång tills vi insåg att de var deras "metod" för att få pengar av oss. En dag lackade P ur och skällde ut stackarn som ringde. Otur för oss så var det ett företag som hade rätt - vi hade inte betalat den räkningen.

På TV är det extremt mycket reklam. Mycket reklam för läkemedel. Det är lag på att berätta om biverkningar, så i slutet av varje reklamsnutt är det en lång utläggning om allt som kan ske om du tar läkemedlet och om alla som INTE bör äta medicinen. Varje gång tänker jag, var det något positivt med läkemedlet? För mig blir det snarare negativt. Men det kanske är som traditionell marknadsföring säger, all uppmärksamhet är god uppmärksamhet.

Mycket irriterande är reklamen för bröstmjölksersättning, som nästan konkurrerar ut bröstmjölken här. "By month four, your baby is starting to appreciate toys, funny faces — and a good laugh. Keep him giggling and developing on track by feeding him Improved Enfamil® PREMIUM™, which now has Natural Defense™ Dual Prebiotics to help support healthy growth."

Grönsaker och frukt

När kusinen och hennes familj var här blev vi påminda om hur otroligt god frukt och grönt är här. Allt smakar "mer". Tomaterna är ljuvligt goda och växer som "ogräs". Två av grannarna odlar tomater och kommer ständigt över med tomater som de inte hinner äta upp. Mynta och basilika hämtar vi också hos grannen. Till och med bananerna smakar "mer banan" som Crille sa. Vi har flera olika marknader som vi handlar närproducerat av. Det är väldigt trevligt sätt att köpa frukt och grönt. Många lägger ut sina grönsaker (mest majs, tomat, gurka, paprika, squash) vid vägen och säljer för 50 cent styck, bara att lägga pengarna i en liten skål. Åh, så gott det är.

Vad vi också blev påminda om var utbudet av frukt och grönt. Vilken business det är. Om man kollar in salladshyllan i vår lokala butik, så inser man "hysterin". Amerikanarna kan verkligen konsten att förhöja något OCH att förstöra det samma. Äpplen dippas i karamellsås, smakas av med grapefruktsmak och görs oftas om till juice eller äppelkaka. Fastän de har de godaste äpplen som finns. Nu är det högsäsong för äpplen. Igår kom M hem från skolan och berättade om hur äpplen växer och att gula äpplen heter Golden Delicious och de gröna Granny Smith. Det senare tyckte hon var ett konstigt namn. Nästa helg är det dags för äppelskördsfestival igen - då är det sockerdoppade äppelklubbor och äppelcider som gäller.

Regn

Idag regnar det. Vi tog bilen till busshållplatsen. Det är så smidigt. Erkänn det. Du går ut i garaget, sätter dig i bilen och kör till busshållplatsen. Inte en droppe regn på dig eller barnen.... behövs inte regnjacka, inte stövlar, det går till och med bra att ha flip-flops eftersom du vet att de inte kommer att gå ut i skolan pga regnet. En mamma på Ms skola sa idag att hon tyckte att skolan skulle ha någon slag av "drop-off" (att du lämnar av barnet utan att gå ur bilen) när det regnar eftersom vi är så många som har bebisar just nu. Då hör jag mig själv säga, att det borde de alltid ha, med eller utan regn. ?!?!!!? Var det ett skämt? Jag vet inte.... Det kom naturligt men jag ångrade det. Jag vill absolut gå med M in till skolan - även om det regnar. Det är 5 m att gå från parkeringen. Inte som hemma i Sverige, där fick vi ofta leta efter parkering utanför förskolan, parkera, gå i regnet, låsa upp grinden i regnet, låsa grinden igen, förresten nu minns jag - jag promenerade faktiskt hemifrån och till förskolan fastän det regnade. Det känns som en annan planet.

Play dates

Att träffas i lekgrupper är väldigt vanligt i USA. Det finns flera lekgrupper i närheten av där vi bor. Jag har hittat dem på nätet och all kommunikation sker över hemsidan. Kalenderfunktion, meddelanden, bilder etc. Det är supersmidigt och ett enkelt sätt att umgås. Inte så beroende av om någon blir sjuk eller måste ställa in, det finns många andra som kommer till träffen (enda problemet är att de ställer in utomhusaktiviteter vid minsta lilla risk för regn). Jag gillar den här formen av att träffas och vi har haft många roliga teman under åren. Här är några exempel:

- pyssel: göra låda av mjölkkartong, larver av äggkartong, halloweenpyssel, leklera, fars/morsdag kort, alla hjärtansdagkort och mängder av andra pyssel som de beställer via nätet

- trailmix-er. bestod av två delar: 1. leta saker i naturen. 2. Blanda en snackpåse
1. man gör en lista med saker från naturen som alla barn ska leta upp (löv, sten, gren etc)
2. alla tar med en sorts snack i en påse, sedan blandar man ihop med varandras snack och delar upp på nytt (flingor, russin, m&m, pretzel, nötter etc). Med minimal insats får du en spännande och ny blandning att ha efter din skogspromenad

- gå på marknaden och äta lunch efteråt

- barnmuseum

- sagostund på biblioteket

- besöka bondgårdar, åka hölass

- pyjamas och filmmorgon (inte obligatoriskt att ha pyjamas som vuxen, men som de säger: det är roligt och bekvämt)

- rytmik

- pool/vattenskoj

- promenad

- lekpark (kan vara tema som "sandleksaker")

- barndisco (spela musik och dansa hemma hos någon)

- glasscafé

Nu till helgen är det Halloween och då ska vi först till grannarnas party och sedan ska vi ha "lekkalas" här hos oss.

Trick or Treat?

Att se livet positivt

Vill du få en boost av positivitet och glädje? Titta på serien Elvis i Glada Hudvik, visas på SVT play. Makalöst inspirerande och befriande. Vad sägs om följande uttalanden?

"Det är inte roligt att vara utvecklingsstörd egentligen, men vad ska jag göra då? Jag får acceptera det som det är och ta det med en nypa salt... som de brukar säga."

"Om de säger att vi är dåliga, så har de fel. För vi är bäst. Vi är the king."

När de pratade om att det är viktigt att dela med sig av sin glädje och ge omtanke till andra säger en av killarna: "Ja, vi är väl människor. Vi är väl inte schimpanser eller gorillor heller?"

Tänk om vi alla kunde se livet från den ljusa sidan, våga tro på oss själva och tycka att det är så självklart att dela med oss av vår glädje.


Kolla in första avsnittet här.

Hela gänget med Pär Johansson i spetsen var här i New York i juni i år. Tyvärr missade jag det hela eftersom jag var höggravid och inte fick resa längre bort än 2 timmar. Nu får jag i alla fall ta del av det och det ger mig en oerhörd kick.

Världens bästa kusin

Så har världens bästa kusin och hennes familj varit här. Underbara dagar tillsammans. Än en gång har vi kunnat erbjuda våra gäster sol och värme och sköna dagar vid poolen. Det är fantastiskt.

Lille V bara hänger med oss andra och är nöjd och glad, som tur var fick han lite extra uppmärksamhet av sin bonusmoster. Tack för det S!

Med svenskt besök här har jag åter uppmärksammats på de kulturella skillnaderna. Det känns som jag blivit så pass van vid vissa saker att jag inte ser dem längre. Men nu har jag nya svenska glasögon på. Jag ska skriva lite mer om det från och med nu. Först kan jag presentera namnet på den glass som våra gäster handlade hem: Ben and Jerry´s Imagine whirled peace: Caramel and sweet cream ice creams swirled with fudge peace signs and toffee cookie pieces. Kan det bli mer amerikanskt?

En snigel som springer....

Ojojojoj vart har denna sommar tagit vägen? Tycker att vi har haft världens "slöaste" sommar. Varit här hemma och tagit det lungt och ändå har tiden fullkomligt rusat iväg. Det har varit fantastiskt skönt att inte resa så mycket. Vi tog ett par dagar i Rehoboth beach, Delaware samt ett par dagar camping semester i norra Pennsylvania, Ricketts Glen. I helgen var vi i NYC och döpte Vincent. Fantastiskt trevligt. Vilken fin kyrka vi svenskar har där! En härlig pastor, kantor och medarbetare som gjorde vår lilla högtidsstund till en mycket minnesvärd stund. Fadder L var med på Skype och höll ett fint tal till Vincent.

Minnesbilder från sommaren 2010.

Världens bästa syrra

Syrran kommer hit på torsdag! Vi längtar efter henne. Ska bli underbart med lite systerligt snack, hjälp med mat och barn! Hurra.

Världens bästa föräldrar

Mormor, morfar och O har rest tillbaka till Sverige och det är helt tomt i huset. Jag antar att det är en positiv sak att jag känner mig ensam och ledsen. Att det är tecken på att jag har världens bästa föräldrar. Efter fyra veckor i samma hus vill jag inte att de ska åka hem. Jag är inte trött på dem, jag vill att de ska stanna. Men de förtjänar att åka hem och vila ut i stugan och vara i sitt eget hem. De har hjälpt oss med allt, från morgon till kväll under fyra veckors tid. Nu ska vi reda oss själva och det kommer att gå jätte bra - det känns bara så fruktansvärt långt till jul, innan vi får se dem igen.

Happy...

4th of July - skriker alla grannar idag. Vi ska fira med granngänget i eftermiddag. Hamburgare med alla dess tilltugg. T sjunger God Bless America och The Star-Spangled Banner för fulla halsar. De röd-vit-blåa kladdkakorna står redo att intas... Happy 4th of July på er alla!

Lycka

Lycka är att ha en liten bebis som äter och sover gott - och en mormor som bär honom när han är ledsen. Vi njuter av tillvaron med storfamiljen här hemma kring poolen. Temperaturen ligger runt 35 grader, så det blir mest att hålla sig i skuggan och inomhus. Igår trotsade vi dock värmen och åkte till hamnen i Baltimore. Det blev en lunch där och sedan vidare till midsommarfirande med svenskgruppen i Baltimore. En mycket trevlig liten samling utlandssvenskar som vi säkert kommer att träffa fler gånger.

Lillebror

Nu är vi hemma med vår lille son. Det känns alldeles fantastiskt. Vi börjar så smått att vänja oss att vi har en liten lillebror. Tjejerna vill hålla och ta på honom hela tiden. De är mycket stolta storasystrar och vi är tacksamma och glada föräldrar. Vilken födelsedag att få komma hem med min son och bli mottagen av döttrarna med blommor och ballonger till mamma och lillebror. Vi åt glasstårta och P lagade god middag på kvällen. En underbar dag.

Allt har gått fantastiskt bra - och jag har gjort en stor upptäckt. Håll i er nu alla män och kvinnor i Sverige! Nu kommer sanningen om att föda barn. Ni har sett på amerikanska filmer när de ligger fräscha, sminkade och krystar ut ett litet barn med ett leende på läpparna. Det är inte bara på film. Det är verklighet i USA. NU kommer upptäckten: det behöver inte göra ont att föda barn. Förstår ni? INTE göra ont att föda barn. Det är helt smärtfritt att föda barn här. Vet inte hur många gånger läkaren och sköterskan använde ordet "comfortable" eller "comfy" - kan inte ens tänka mig att någon någonsin har använt ordet bekvämt i en förlossningssal i Sverige. För i Sverige ska det göra ont att föda barn. Men nu vet ni, mirakel måste inte göra ont.

Vill dela med mig av en underbart fin sång som kusin J skickade till oss. TACK!

Sanningen

Igår sa T till mig, "mamma, din rumpa är lika stor som magen nu".

Dags att se till att göra något åt det. Nu åker vi till sjukhuset. Här ska krystas. Men vänta nu, hur ska rumpan försvinna...? Ja, ja det löser sig senare. Nu ska vi tänka på bebben. Fokusera. Tänka positiva tankar.

Sundancegirl

Vår underbara dotter. Söt är hon också.

Övar inför kommande dansuppvisning.

Grattis Sverige

Svenska nationaldagen. Påminner mig om lupiner, grönska, syrener, den blomstertid nu kommer, skolavslutningar, jordgubbstårta, familj och vänner. Min stundande födelsedag. En underbar tid i Sverige tycker jag. Det blir inget svenskt firande för oss i år. Jag är allt för trött just nu. Dagen till ära gjorde jag i alla fall kolakakor.

Vi ska ha en skön eftermiddag för när Mrs D och jag var på pedikyr igår så frågade om hon får ha tjejerna hos sig i eftermiddag så att P och jag kan göra något för oss själva.... Wow. Vilka grannar! Ja, tack.

Vi har även en skön förmiddag just nu för tjejerna är hos en annan grannfamilj, som tagit på sig uppgiften att fixa T till hennes dansfotografering senare idag. Håret ska sättas upp och lockas. Inte min grej... Mrs L tycker dock att det är toppen. Hon var här igår och "testade" först och idag är det skarpt läge... Inte nog med det, sedan ska hela proceduren göras om ytterligare två gånger, en gång på genrepet och en gång på dansuppvisningen. Hon passade också på att "paxa" att få passa bebben under dansuppvisningen. Som sagt, vilka bra och hjälpsamma grannar vi har!

Nu ska jag sjunga "Du gamla du fria" och njuta (?) av 32 graders värme...

Väntans tider

Jag spricker snart....
(ja, det är mina mammabyxor)

Ha en trevlig helg!

Babyshower

I lördags var det Memorial day picnic hos grannarna. Rätt var det var gick alla tjejer inomhus och det pysslades och knåpades där inne. Det visade sig vara en babyshower för mig och för vår granne (som sedan fick en liten pojke i igår, på sin födelsedag). Tårta, ballonger, lekar och massa presenter. Vilken uppvaktning! Alla presenter gick i gult och grönt (det enda alternativ som finns här om man inte vill har rosa eller blått). Det var så himla roligt att de fixat detta för oss! Värmer hjärtat och kroppen. Nu är det bara bebben som saknas....

Matkultur

Om mat och matkulturen här i USA kan man skriva många och långa böcker om. Jag ska inte göra något långt utlägg här men jag tänker skriva om några situationer och citera kompisar här för att visa att det är en helt annan kultur än hemma.

Förskolan: ett av barnen tar med snack till alla de andra barnen, detta består oftast av kakor, chips eller annat onyttigt. (jag som ofta tar frukt fick höra av fröken att "på sin födelsedag är det inte så roligt att äta äpplen... "- klart att jag tog onyttigt och sött med på Ms födelsedag).
Mammagruppen: en mamma sa, "min son fick nutella/jordnötssmör macka med sig idag. Han gillar inte jordnötssmör men jag säger till honom, att han måste få i sig proteiner". De ser jordnötssmör som guld här.
En annan mamma till sin tvååring: "du har choklad runt hela munnen" Sen vänder hon sig till oss och säger helt naturligt, "hon åt chocolatechips muffin till frukost".
Lunch hos kompisar: pizza och cheddarpopcorn eller korv och chips.

En annan dag ska jag lägga ut lite råd från M. Pollans bok, Food Rules.

Tack J för att du påminde om chokladmjölken. Föräldrarna verkar helt lyckliga när barnen dricker chokladmjölk. Kalcium är bra.

En tradition som jag verkligen gillar är "knytkalas" (potluck). Varje gång grannarna har fest (minst varannan månad) är det knytkalas. Det är perfekt. Alla tar med en rätt, det finns alltid massa god mat och det är ingen som har behövt stå och laga allt. Sen att jag saknar att få sitta ner och äta en "genomtänkt" middag (inte alltid stå med sin mingeltallrik med 40 olika saker på) är bara lite charmigt just nu.

Drive-in movie

Om man tänker på något väldigt typiskt amerikanskt så kommer nog Drive-in movie högt på listan. Nu vet jag inte hur vanligt det är längre men vi har i alla fall fått uppleva det. Det finns en anläggning 25 minuter från oss och i helgen visade de Shrek 3. Det jag tänker på när jag tänker drive-in movie, är ett hånglade par i en bil men nu var det inte riktigt så det gick till.... barnen var så klart med, det var liksom själva planen för oss- att hela familjen kan gå på bio tillsammans. Tjejernas förskolekompisar (5 barn) satt i bakluckan på en bil (not a car it was a SUV) och vi andra satt på campingstolar utanför bilarna (the SUVs). Det var fascinerande att ströva omkring och kolla på allt och alla. Amerikanarna är helt otroliga vad gäller "utrustning". De hade vändbara stolar i bilarna, löstagbara soffor, uppblåsbara madrasser på sina pick-up bilar, bord, coolers med mat, dricka och snacks.

Det är ett perfekt sätt att kolla på film - om man inte behöver följa med varje sekund vill säga, och om man kan tänka sig åka hem innan den barnförbjudna filmen börjar.... Tjejerna frågar redan om vi kan åka dit igen - och det gör vi så fort mormor och morfar kommer!

En amerikan i familjen

När vi hösten 08 flyttade till USA hade vi inte en aning om att vi skulle få en amerikan i familjen. Nu är det bara 5 veckor kvar så kommer vår lille bebbe - som till min systers stora förskräckelse, blir en amerikan. En väldigt svensk amerikan om jag får gissa. Vet inte ens om vi den lille någonsin kommer att minnas att vi har bott här i Amerika (det blir väldigt naturligt att säga Amerika och inte USA när man bor här). Det är i alla fall dags för oss som kan minnas att börja reflektera över vad vi tänker och tycker så att vi kommer ihåg, när bebben blir stor och vill höra historier om Amerika.

Gräset är alltid grönare - där du vattnar det

Detta är ett av mina favorituttryck. Det påvisar vikten av mitt egna ansvar för mitt eget liv. Om jag önskar grönare gräs behöver jag vårda det och vattna det. Kanske gödsla, klippa, ta bort ogräs. Vad vet jag vad man gör med gräs? Jag är ingen trädgårdstomte, detta är bara en underbar metafor för att vårda mitt liv. Det är just det jag ska reflektera kring i denna blogg. Att vårda mitt liv och ständigt reflektera och utvecklas (grönska). Jag kommer att reflektera utifrån min vardag, med barnen och en ny kultur som utgångspunkt. Vad jag lär mig av barnen och den nya kulturen. Jag tror att barnens tankar kan lära oss väldigt mycket och att leva i en ny kultur innebär att utmana sig själv och sina tankar. Och det är just tanken som får oss att utvecklas. Vi är vad vi tänker.